vi har dimmiga dagar ni har hjärtan som harar
ett kontor är inget landskap ni kan inte lura oss
en strimma himmel och vi har dagg under ögonen vi
lägger händerna mot det varma glaset

vi är byggda för att brinna vi är bara pupiller vi
är världen när den ser in i sig själv vi är havet vi vågar vi är
aldrig så rädda som vi borde vara
vi gömmer stjärnor under tungorna

ingen vilar i sängarna vi är vildar i skogarna
vi somnar hälften så ofta som vi vaknar vi vet hur
man lever:

bara en gång