Jag levde i mörker
Förtvivlan och ångest
Mina tårar var slut
Jag hade gett upp

Bland småsten och timmer
Ja, gamla ruiner
Satt jag helt tappad och knäckt
När du fann mig

Vilsen, bortförd
Trasig, ensam
Ledsen, sargad

Men DU var berörd
Du såg mig
Mitt hjärta
Du vann mig

Du förde mig långt från kaosets palats
Tog hand om mina trasade sår
Och lagade hjärtat som sprack
Nu har jag kraft, andning och plats
Och Oavsett hur fort åren än går
Så har du för evigt mitt tack