vart tog livets mening vägen, längtan som en gång fanns.
har drogat i 19 år nu är 31. Undrar om jag nånsin kommer få nån vän o fika o snacka med. Vart finns ni underbara människor, hur får jag kontakt med er? är drogfri nu men önskar nästan jag får gå vidare snart
sitter ju bara o dinglar med bena på sängkanten, så rastlös men jag är ingen heroinist så hjälp mot min rastlöshet får jag inte. går fram o tillbaks i min lägenhet dag efter dag vet att det inte kommer hålla om inget händer inom mig snart. Har försökt slutat i 12år nu. Har två barn 7 o 9 år gamla + en i tjejens mage är så rädd att aldrig hitta tillbaks till livet. även om det gör ont så tycker jag inte längre synd om mig själv, det är ju jag som drogade sönder min själ ingen annan. Men hur fan hittar jag tillbaks när jag inte kan komma på nåt som jag tycker om att göra. om nån som läser detta har vart här och hittat tillbaks, skriv då gärna några rader o tala om hur du hittade tillbaks!