Maskrosbarn gror i marken,
nu står hon upp stadigt på marken.

Livet har varit hårt för ett barn,
men hur kunde hon veta att de va föräldrarnas val.

Ensam o övergiven med min bror,
önskade vi lycka o ro.

Men va som fick oss att gro,
va styrka o mod.

Det va inte vårat val,
att vi föddes.
Och vi fick inga svar.

Mamma och pappa gjorde va dom kunde,
är glad att de tog slut.
Att det inte blev ett lidandet livet ut.