Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Här är en dikt jag skrev för länge. Det är en dikt som handlar om miljöförstöring, makt och faran i att se ett värde i vinst istället för kärlek. 15/8 -2010


En visa om ett träd

Jag står vid ett träd
tittar mig omkring,
där står en massa andra träd
som viftar ganska vilt.

Jag står vid ett träd
tittar upp och ler
dom ser ganska roliga ut
jag önskar dom vore fler

Jag tittar runt och frågar:
Varför viftar ni så?
"Vi är inte som du svarar dom,
vi kan inte gå"

Nästa dag är det tomt
det är alldeles tyst
jag står vid mitt träd
men han säger inte ett knyst

Jag sätter mig vid mitt träd
jag känner mig svag
jag kramar honom hårt när han säger:
Imorgon är det jag.




Bunden vers (Rim) av AnnaJulia
Läst 490 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2014-11-13 18:17



Bookmark and Share


    Loffe
Fint diktat.

Om jag tillåts att skämta litet
så är kronan på verket roten,
parallellt som jag sammanbitet
tolkar allvar om miljöhoten.

Det är viktigt att värna naturen
- tänk om alla träden försvann.
Vi behöver vid hornen ta tjuren
men måste ditt träd va’ en man?

2014-11-14
  > Nästa text
< Föregående

AnnaJulia
AnnaJulia