Jag tänker på dej varje dag.
Du är så som pulsen som följer efter mina hjärtslag.
Du är som ett underbart minne i mitt sinne
som alltid lyckas plåga min själ.
Jag har ju fått för mej
att det bara är du som kan se vem jag är.
Jag tror på att det finns en väg som bara är vår.
Just den vägen som vi nu går.
Men snälla du måste förlåta mej
Jag sitter ju här alldeles ensam och väntar.
På att du ska höra av dej eller kanske rent av flämta.
'Älskade du, jag vet att det är svårt.'
Kanske en dag finns det något vi kan kalla vårt.