Ibland när jag går eller cyklar, gör jag det så snabbt att jag blir åksjuk.
Det är så jag upptäcker världen: med händer och fötter.
När allt går för snabbt försöker jag vara stilla, och ibland är det jag som sätter snurr, när världen är för långsam.

I rytmen till mitt hjärta blir det ljudligt, tydligt:
hur jag vill leva: följa, men improvisera. Vara närvarande i allt jag gör.
Tycka att det nya är spännande och inte besvärligt.
Vara medveten om, att livet är en resa.

Vi behöver inte förtjäna något: allt som vi får, är vårt: villkorslöst strömmar kärlek och frihet in, om vi vågar öppna upp våra hjärtan och stå nakna
inför vår längtan.

Vår längtan är vår motor: vi har den och vi förvaltar den.
Det är styrkan i vår tro på den som får oss att våga. Våga ta emot allt som får den att blomma.

Vi blommar Alla, när det är dags.