Om eller när din partner eller älskade plötsligt
utbrister i ett förslag om att ni skall vara ärliga
mot varandra, åtminstone det.

Brukar det vanligen betyda att du kan betraktas
som personlig egendom. Egendom har ingen
egen frihet, ungefär som en slav.

Ägaren av en slav behöver själv inte vara ärlig,
juste eller påtagligt trogen. Det är just för att
ägaren av en slav plötsligt

fått ett brinnande intresse av att få spendera
sina behov av frihet samt töja en smula på
reglerna för egen del

som känslan för andras ärlighet kommer så
i fokus och som på tapeten. Det är ett tecken
om något, att det inte

står riktigt rätt till längre, om det nu någonsin
gjort det förut. Eller så har din partner redan
sedan någon tid tillbaka

varit ute i skeva ärenden och så plötsligt börjat
känna hur det skaver och gnager i lilla samvetet.
Som för att dölja sina egna

som möjliga misstag börjar det komma på tal
att ta ett gemensamt ansvar, trots att du själv
aldrig ens tänkt tanken

på något annat än just det. Det här senaste
och som en smula hastigt påkomna lilla
regelverket som

skvallrar om något, att något verkligen börjat
att knaka i fogarna. Litet som att befinna sig
ombord ett sjunkande skepp