Jag är så djävla ledsen
Men inga tårar rinner
Känslan undrar om jag hinner?
Resa mig, bygga mig upp
Gala likt en bekant tupp

Låg som en sovande perenn
Kan jag vakna, kännas igen?

I ett myller av folk går jag och hänger läpp
Fast i ett tillstånd, fast besluten. Som en blomma
om våren vill jag slå ut.

Blomma, blad, stjälk och rot
Mot depression finns det bot
Kärlek och avslappning ger välbehag
Mer av det idag

Ljuset i mitt sinne leker tittut
När kan det komma ut?
Jo, när tiden är inne så har den gått ut
Tids nog får jag leva, tids nog vänds mörkrets
dysterhet mot passion och livets ljuvlighet.
En vandring i mörka dalar mot ljusets topp
Att sträva upp, att nå fram. Vägen är satt.
Men du hur är det fatt?

Andas in, andas ut. Vid vägens ände tar livet slut
Så varför brått? Små eller stora kliv? Detta är ditt liv.
Du är som en blomma om våren, en perenn, du vaknar
om och om igen.