alla indikationer på
att det är rätt att förstöra mitt liv
att det är bra att förstöra sitt liv
att man borde förstöra
sitt liv
mitt liv
mitt liv
jag håller det
hårt
och ibland
kastar jag det
sular jag det
som en jävla degklump in i väggen
ibland
ibland blåser jag
blåser jag mig själv
mina vänner
min familj
kanske gud
blåser dem
för jag lovar
att jag lärt mig något
nu
att jag ändrats till det bättre
och att jag kan förstå
jag kväver desperationen
i sin bambufärgade linda
på den plats i världen
där den inte fått tala högt
där den inte fått mig
inte fått mig
inte ännu fått mig
jag väser ssshhhhh
och kniper till
med ögonen
och läpparna
och händerna
och magen vrider sig
plågas påtagligt
av hur lätt det är
hur lätt det kan vara
det kunde vara
att fucka upp
varenda skön och vacker
och obesudlad sak
obesudlad del
av mitt liv
mitt liv
som finns
och är
och som jag hatar
och älskar
och vill strimla sönder
trasa sönder
krossa
fullständigt vedervärdigt
behandla det
som skit
som inget
som någon insekt
som lika gärna
kan dö
så länge jag slipper
ha den
gåendes på mig
mitt liv
herregud
finns
inget
som
är
heligt