Tänk om jag ramlar,
tänk om jag slår mig,
tänk om jag aldrig träffar dig.

Dig som plåstrar om mig och säger att allt är bra,
dig som tycker om mig för jag,
dig som ser solen en regnig dag,
dig som väcker skratt och välbehag.

Jag vandrar här i ovishetens skog,
där tvivel växer på träden,
där sorg rinner längs bäcken,
där stigen är klädd med minnen,
där himmeln blottar alla sorgsna sinnen.

Svalorna sjunger här i kör om att vi alla en dag dör,
om att natten är grå,
och dagen likaså.

Älgen trampar här luft, och hans ögon förtalar om att det är bra tufft,
tufft att hoppas men aldrig få,
tufft att hoppa men aldrig nå.

Ringarna på själens sjö berättar om tiden som gått,
om allt du velat,
men aldrig förmått...