Jag bugar mig inför dig fagra Prinsessa.
Mina ögon orkar inte se sådan skönhet.
Att knästående kyssa din hand med slutna ögon.
Räcker för att väcka stormar till liv.

På håll kan jag beundra dig med sinnet i behåll.
Men att se dig i ögonen,,, nära dig.
När din blick skär djupt i min själ och öppnar förseglade dörrar.
Vem ska då binda mig när förståndet far.

I mina tankar plockar jag din röda ros och dricker dess nektar.
Vi smörjer oss i vällustens oljor.
Din kropp skälver när vi äter ur passionens skålar.

I verkligheten skaver kedjorna.
Törntaggarna sticker mig.

Du är fjättrad vid tronen och jag i slaveriets bojor.
Nyckeln är inlåst hos kärlek och ansvar.
Dårskap och passion är de rätta nycklarna för att öppna lustens portar för tillfälligheternas spel.

Passionen har jag haft länge, galenskapen stormar i min själ.
Men jag ser inga nycklar i din hand.

Så riv detta papper itu. Glöm mina ord.
Ty ,,,man måste vara två för att vrida om nycklarna.