Imorgon är det tid
För mig och farfar
Att säga adjö
Vi ska släppa taget

I lunden döpt efter tystnad
Där din bortgångne
Din käraste vilat länge nu
Ska du få finnas

Du ska låta oss känna
Du kommer aldrig att vara ensam igen
Du har kanske inte oss men
Du har din käraste

*

Imorgon bar vi sorgens färg
Reser genom skogar
Vi kommer se hur den blomstrande tiden
sakta tynar och fler ekar förlorar blad

Vi kommer se hur livet är abstrakt
Hur ingenting är på riktigt
Allt är på låtsas
Snälla låt det vara på låtsas

Du flydde situationer
Men ack vad du levde
Genom var kopp kaffe genom skratt
Du lät dig leva

*

När jag växte mig liten kokade du
Kaffe te pussade mig på pannan
Sade att allt skulle lösas
Imorgon säger jag adjö