Återfunnen inspiration... ringrostig. Var ett tag sen sist.
Nu
Nu
Allt är klart
Jag ser det
Allt är så fruktansvärt jävla självklart
Jag ser det nu
Det var inte bara du
Allt är så oerhört jävla solklart
Jag kan se det nu
Det var jag och inte du
Jag har stängt in mig i en bubbla
Gått in i mig själv
Precis som mina idoler inför stora event
Jag vet precis vad som hänt
För oavsett om jag vill eller inte
Är det försent
För all framtid
Det hade inte hjälpt att gå till strid
Att kämpa
Att fightas
Att slåss
Det finns inget vi eller oss
Fanns det någonsin
En gnista
En vilja
En låga
Eld
Vad fick du i gengäld
Till den värme
Den kärlek
Den glädje
Du gav
en pessimist som höll dig till slav
det var jag
det är jag
fan
jag är slut som artist
om kärlek är livets tävling
– Så hamnar jag sist.