Hans intelligens och svaghet av alltså inte oroväckande originell.
Min kärlek var tillräcklig både på vers och prosa;
det fanns det dikter om.
Men den allsmäktige guden måste lära sej krypa innan hon kan gå.
Jag vill inte se dej,
min naiva säkerhet och sorglösa äventyrande,
som kunde skänka minnets gloria; spökar.
Jag vill ha mina drömmar ifred.
Trygg och bredbent,
splittrat i skilda intressen;
denna personliga sfär,
som var ett landskap som behöver vara mänsklighetens högsta angelägenhet.
Begåvad och talangfull,
en passande kvinnlighet.
Det var dumt av dej,
att jag nu kommit in på orätt spår.
Glöm inte att det behövs tålamod.
Du antog ett förolämpat utseende.
Jag såg vänlig och allvarlig ut,
och vi skildes med ömsesidig högaktning.
Det var på kvällen för ett halvt sekel sedan.
Under den mörka november himlen;
som det namnlösa sällskapets flyktiga minnen föddes.

De tyckte bättre om nåd än sanning.