Strax bredvid Mårten Trotzigs gränd
Vid det gula huset åt höger
Jag tittar uppåt med nacke så spänd
Och tänkte att där uppe ville jag sitta
Sitta på toppen av husets ås
Och bara utsikten begrunda
Se hur de byggts med vinklar och vrår
Med kupor på taken med fönster och lås

Att leta en vrå på ett svartmålat tak
Och finna hur jag tar mig dit
Dit vill jag hoppa och klättra så rak
Och ledsaga kärleken den största
Där skall vi sitta och njuta av sluss och av sjö
Av hav och av Söders höjder
Solen skall skina och vinden smeka
Där vill jag älska tills dagen skall dö

När dagen har dött och mörkret har lagt sig
En måttlig bris, en vind så sval
Då skall jag sitta med armar omkring dig
Och se hur alla lamporna tänds
Och viska de vackraste orden
Dra mina fingrar genom håret
Smeka din kärlek så mjuk och så len
Vad är väl vackrare på jorden

En ny dag födas och av sol vi känna en strimma
som når oss där uppe på svartmålat tak
Över fjärden ligga morgondimma
Och liv börja höras från olika håll
Då skall vi ånyo älska och smeka
Smeka varandra med bästa förstånd
Kramas och njuta utav varandra
De kroppar vi fått som ännu är bleka.