Öppen gata
Bred och kraftig ligger den och väntar
Runda steg som trampar
Borstar asfalten ren.

Gatstenarna rullar krossat
Åt sidorna ner i dikena
Försvinner bort
Gatan blir bara bredare.

I en tung tjock skål av glas
Urgröpt håla med tyngsta mejslarna
Den fyller jag med gatsten.

Krossade lägger jag ner dem en efter en
Slår emot varandra
Klirrar och skriker
Ligger så slutligen prydligt
Kalla stenblock i min glasskål.

Jag har inga remmar att bära med
Ingen ryggsäck
Fingrarna värker när jag spänner deras senor
Så hårt jag kan.

Släpar fram min tunga skål av glas
På min breda öppna gata
Tvingar gatstenarna att stanna där de är
Tynga ner så mycket de kan
Så att jag kan få bära.

Jag försöker också att fånga
Stenar som faller från skyn.