Jag är en liten flicka på nio år som står bredvid mamma
i köket när hon knådar bulldegen.
Hon visar mig hur jag ska hålla kaveln, inte trycka hårt utan
bara låta den rulla som du stryker din fina blus.

Sedan tar hon smöret med slickepotten och fördelar det över hela degen.
Sockret har hon i ett glas som strös över med snabba rörelser.
Kanelen har hon i en pipmugg som strös likadant som sockret.

Degen lyfts från ena kanten till den andra, kavla lite till och sedan tar mamma
fram en sprits som hon gör långa remsor med av degen.
Rullar sedan remsan som en virvel som blir en bulle.

Vips så har mamma gjort fyra plåtar med bullar.
Hon ber mig ta fram två ägg ur kylen, lägga dem i en skål och vispa dem med en gaffel , pensla på bullarna med ägget och sen pärlsocker på.
Tänk va stolt jag va som fick hjälpa mamma med detta.

Jag glömmer aldrig denna fantastiska dag som jag stod med mamma i köket
och bakade dessa bullar.
När mamma tog fram första plåten ur ugnen och la den på spisen va mina ögon som stora klot.
Kom nu flickan min så tar vi en varsin bulle med kall mjölk ,
det är du värd!