Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Text från augusti 2013


En kram

Sömnlösa nätter och trötta dagar
Min hjärna skriker och klagar
Mardrömmar spökar
Jag känner hur mitt hjärta ökar

Har ont i både kropp och själ
Smärtan vägrar ta farväl
Människor får mig att grubbla
Därför sitter jag här i min bubbla

Jag andas tungt och hör hur klockan tickar
Fortfarande kan jag minnas allas blickar
Viskningar ekar bakom min rygg
Skolans korridor kändes allt annat än trygg

I nattens mörker smyger minnen omkring
Uppför sig som små onda ting
Mina känslor ser andra som en lek
Jag kan inte glömma allas lögner och svek

Irritation och djupa suckar
Försöker undvika dina ord med duckar
Ångesten klamrar sig fast med sina långa klor
Det som lugnar mig är en kram från mor




Bunden vers (Rim) av Jennifer Videtorn
Läst 381 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2016-03-23 12:31



Bookmark and Share


    ej medlem längre
bra rimmat. intressant innehåll.
2016-04-10

  Nils-Robert
Det gör ont i mig när jag läser din dikt. Så fint och så berörande. Hoppas du ser ljus också.
2016-03-23

  Goraxy 89 Orion VIP
Stark text - berör. Det är helt ok att bearbeta sina känslor genom att skriva - så gör också jag. Risken finns ju alltid åtminstone har jag märkt det att man fastnar i mörker och inte märker det ljusa som lyfter och bär. Men du skriver ju om sådant också och hur betydelsefull en kram ibland kan vara.
2016-03-23
  > Nästa text
< Föregående

Jennifer Videtorn
Jennifer Videtorn