du satt i min själ och plåstrade om mitt hjärta
sårat så många gånger men ändå det förlåter
när du gjorde slut kastade du mitt hjärta
emot ett isberg av kyla
och hat...

du rev upp min själ
med svordommar och lögner
resterna av ditt hat lever jag i än idag
och den sorgen du gav mig

och jag söker fortfarande
efter alla mitt hjärtas tusen bitar
och inte förrens alla bitarna är tillbaka
och min själ är hel igen
inte förrens då kommer jag sluta hata dig

och inte förrens då vill jag älska någon igen...