Normalt.

Normalt är det som följer ramarna, det där som håller sig inom strukturerna, det som inte rör sig.
Normalt är att må dåligt mindre än att må bra, att ha medelvärde på betyg i skolan, att få ett bra jobb, en mamma-pappa-barn-familj, att ha vänner, att inte bo i en förort, att inte sticka ut.

Normalt.

Jag mår alltid dåligt, jag har perfekta betyg i skolan, har inte ett bra jobb, jag lär aldrig ha den där kärnfamiljen för jag är inte straight, jag lär aldrig känna att jag har vänner, kommer aldrig va bekväm på andra ställen än min ort, och jag sticker ut så mycket att det är klart att "männen kollar trånande på mig".

Normalt.

Dem säger att ingen är normal.
Men om alla är onormala, och jag den onormalaste.
Är jag definitionen utav normal.

Normalt.