Jag behöver någon som älskar mitt mörker.
Som inte räds det svarta kolet
som signar ner över mina fötter som mörka snöflingor.

Du behöver ha tålamod.
En styrka som övergår mänskliga förmågor.
Jag behöver kunna styra av vägen och klänga och kränga.
Håll mig kvar i dina armar.

Om du inte har mental styrka,
får jag snabbt kväljningar.
Och det blir trångt
svårt att andas i din glasbox.

Du måste kunna trycka ner mig i madrassen och säga;
nu är det nog.
Hålla mig hårt och ömt
när jag vägrar se, känna eller erkänna.

Våldta mig ömt.
Älska mig hårt och brutalt.
Tvinga mig till foglighet. Till fridfullhet.
Till den inre tystnaden jag gråtande längtar efter.

Du måste få mig att skaka, gråta.
Inte av ilska och besvikelse.
Utan av lättnad, beröring, ord

och hårda grepp.