Svälj stoltheten, likt en allergisk reaktion.
En svullen hals som kämpar efter friska andetag för att hålla dig vid liv.

Dina spottloskor byggd på tonårsångest kan inte rädda dig längre.

Håll fast vid det hemska och mörka.
För när du inte känner någonting,
det är då du ska vackla och falla på riktigt.

För innan sista andetaget förtvinar och allt känns hopplöst.
Låt dig då minnas det som den likgiltiga sa.

"När du ligger där i traneberg och gråter dig till sömns om nätterna. Då är du den lyckligaste personen i världen. "