Flanören strosade planlöst omkring i Arrondissements of Paris
spindelliknande nätverks arkitektur.

Han gick frånvarande i blicken förbi människorna, han var torr
i munnen,saliven var vit som skum,nästan som fradga och törst-
en var enorm trots att han nyligen druckit en liter vatten dessut-
om skrek hans blod efter sötsaker.

Ögonvitorna var  rödaktigt  skära,  mungiporna  såg  ut  som  på
Mona-Lisa,ibland börja han fnissa till synes omotiverat och när
det blev som värst smet han in i en gränd där han gav utlopp för
sina  skrattkramper  som  blev  så  högljudda  att  grändens  vild-
katter flydde vind för våg.

När skrattanfallet gått över kände han sig nödtvungen  uppsöka
en apotekare för ett motgift, men  på väg dit började hans kropp
smälta och upplösas  där  han  stod  och  såg  på  medan han rann
ner i Paris avloppssystem och ut i Seine.
-