Ditt leende
dina sneda tänder
dina starka händer
och gråa hår.
Ett halvt liv har passerat
så när är det vår tur.
Du har redan förtrollat mig
vi har redan mötts.
Jag har en tro på Dig
en tro på Oss.
Att vi tillsammans kan
ta oss ur
våra gamla bojor
det som fängslat och försvagat.
Att tillåta och lösgöra oss.
Att börja leva igen.
Tid har passerat
men tid finns ännu kvar.
Vi kastar våra ryggsäckar
men sparar visdomen
som skurit sig in i våra axlar
av all tyngd.
Vi lär oss fortfarande att leva
starkare
klokare.