Bromma luktade alltid annorlunda
det var den jävla sängen
bolltäcket med lila örngott
tavlor av snäckor och sand på väggarna
katten spinner i ett annat rum
bredvid köket och vardagsrummet
den progressiva hårdrocken dundrar i högtalarna
bultarna i toalettdörren är trasiga
dörren utåt är alltid låst
över och under
bortanför lägenhetshuset i Bromma
bussen åker förbi skolor och en kyrkogård
till tunnelbanestationen
gröna linjen
mot T-centralen
bort från honom
det var porren på datorskärmen
träningshetsen i köket
panikattackerna i den minimala hallen
gräset var alltid gulare i Bromma
luften luktade annorlunda
kallare
det var som att komma till en annan planet
bokhyllan var tom
bortsett från böcker om touretteshantering
emulatorn var igång
pillerburkarna uppradade i badrumsskåpet
svälj hela burken och han dör
det var pappersnäsdukarna med blod på
virusprogrammen i bakgrunden
den gamla slöa kniven på nattduksbordet
sängen
alltid sängen
hem från skolan ner i sängen
ligg där och var tyst
jag
alltid jag
tyst tyst tyst
jag kunde betett mig bättre
ansträngt mig mer
som om tårar och panikångest inte var nog
slå mig, hade han sagt, visa vad du går för
och jag hade slagit
och han hade skrattat