Jag är förvånad över min butterfly effect och känner samtidigt avund för de solbrända vristerna tillhörande individer som aldrig tänker förändras i sina liv.
Flyr undan på en aggressiv solofärd bland mingel om ljusa framtidsplaner, mousserande vin kring förvirrade människor som påstår sig vilja ha en.
Bland djup svensk skog med ljuslyktor hängandes från björkarnas grenar och dansande hipster-folk klädda i tunikor och skjortor från Berlinmurens-tid.
Jag har en stark känsla att jag kommer lämna nattens sista timmar med framgång i mitt samvete men med mindre pålitlighet till mig själv.
Väl på morgonen tar jag hjälp av slutna gardiner och doftljus i aprikos för att slippa möta lördagen i väntan på nya nyanser av regnbågen och nyupptäckta känslor till någon annan.