inget är som det skall och stjärnorna måste brinna nu

de får inte ge upp för ett ändlöst slut 

mot färden av allt våra liv varit

- En vändsignal! ropar själen högt och fort

fånga inte alla stora lugna  ljus

Släpp  mig inte! Jag älskar dig! 

Ännu vill klockan ropa barndom, ungdom, 

kittlande gräs till blå himmel, lycka av dofter! 

Lyckorusliga tider av fristad, av lugn, av harmoni. 

mina fingertoppar sveper över....

 ...lämna mig inte i min egen värld

det är ju vi

jag domnar, hettan brinner bakom en overklighet

 trummslag slår så marscherande fort

tystnad, s å  s å  t y s t

stillhet, s å  s å  s t i l l a

....ljuset knackar på din port.