Jag trodde du var mitt allt,
trodde du hade allt jag ville ha.

Mina känslor tog överhand,
jag såg ingen annan än dig.

Vem jag än mötte,
vem jag än såg, var jag blind
av min kärlek till dig.
En kärlek som inte
var besvarad.

Tidgen gick och jag hoppades
att du skulle se mig, vilja ha mig.

Med tiden kommer vissheten,
det fanns inget att få från dig.
Du var inte villig att dela med dig
av dig själv, hade inget att ge mig.

Jag har väntat förgäves på dig.

Tänk så många människor jag
sett gå förbi utan en tanke på
att någon av dem kanske
var den rätte.

Nu har jag kommit till insikt:
Jag väntar inte en sekund till!

Nu ska jag inte låta någon eller
något gå mig ur händerna.
Livet ska levas nu....
och det utan dig.