Jag levde i en avgrund, med dig
Hade sedan länge förlorat hoppet
Någonstans där förlorade jag mig själv

Det var du som bröt
Jag som skulle stå som din förlorare
En bortkastade triumf

Dvalan som följde
En del av kampen
Kampen att fortsätta stå på benen
Inte för dig, utan för mig
Kampen om att aldrig bli den samma,
men ändock; Kampen om att hitta mig själv igen

Jag fann mig tillslut, fast ändå inte
Som på nytt föddes jag
Reste mig och lyfte för första gången, på år, blicken
Långt över skya såg jag
Jag såg ljuset av hopp

Det lilla ljus som brunnit för dig
Har sedan år brunnit ut
Det gjorde det när du försakat mig

Jag kommer fortsätta framåt nu
Föralltid får du stå kvar i dig själv
Med dig, och din kärlek till enbart dig
I slutändan vann jag allt
Och förlorade ingen
#metoo