Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag lade till en ny "vers"...


Hon som kanske fanns en gång.

Hon är en kvinna, jag tycker så väldigt mycket om.
Men tyvärr, så är det inte ömsesidigt alls.
Inte samma känslor, det har hon sagt mig gång på gång...
o det river upp ett hål som är så stort.

Den tiden vi hade, ja då mådde jag riktigt bra.
Men det var ingenting av det, som var riktigt sant.
Vi träffades i smyg, vi kysstes o vi höll varandra i hand.
Kanske var det ett spel, kanske något kul.

Ja, jag blev rätt lurad... men du gjorde ju inget fel.
Kanske var det jag o ingen annan.
Jag ville ha rätt mycket, i alla fall mycket mer än du...
så nu står jag här o stångar mig blodig, uti pannan.

Jag levde ensam ett tag o hade inga problem med det
Men ensamheten tärde rätt hårt på min kropp
Hon träffa en man o plötsligt fanns där ingenting kvar
Magin den var borta o det var väl lika bra




Fri vers av MrMacGowan
Läst 294 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-02-03 13:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

MrMacGowan
MrMacGowan