mellan grenar har toner frusit till is
saknar dina andetag varje dag

skickar brev med fältposten
så du hör min röst. inte glömmer oss
jag läser dina om och om igen
orOn har nog varit det värsta
tacksam veta. du kommer hem
innan sommaren
splittras till skärvor

mitt hjärtas fågel breder ut vingarna
lyfter själen över avgrunden


där mellan trädens armar
solen bland de sköra andetagen

hjärtat som brinner
kan aldrig slockna
flingor dalar som vindbarn i mina händer
andetagen lyfter som fåglar till dig



Instinkten är. det krävs tid och tystnad
osynliga såll och lyktor brinner mellan skimrande furor
inre upplysning bland jagets mörker
växer fram som en inre vinge
solen bland de sköra andetagen.