Partierna försöker övertrumfa varandra att de inte vill ha med SD att göra. Samtliga partier verkar ha fått SD-fobi.
Skulle det vara val idag skulle SD få 19 % av väljarna och ser vi till Skåne är det 26 % som skulle rösta på SD.
Oavsett vad man tycker om SD – och om SD tycker jag inte - så måste man respektera de väljare som röstar på dom. De flesta kommer från S och från M. Vanliga, hederliga medborgare som inte vill se flera slöjor på gator och torg, som inte vill ha in flera muslimer och som inte vill försörja flera arbetslösa syrier och sudaneser. De ser SD som ett enfrågeparti och bryr sig inte om att de är emot såväl Nato som EU. SD uttalade sig tydligt i invandringsfrågan och hade riksdagen lyssnat hade vi inte haft den fullständigt sanslösa invandringen 2015. Oavsett hur behjärtansvärt det är att ta emot människor i nöd kan inte ett litet land på 10 milj invånare lösa detta problem. Vad är det för demokrater som skall försöka blockera SD i de politiska församlingarna. I praktisk politik är det omöjligt att bortse från 19/26 % av ledamöterna i riksdagen och i kommunerna. Det är upp till dessa sk demokrater att övertyga väljarna att inte rösta på SD.
Demokrati innebär att minoriteter respekteras. Därför var decemberöverenskommelsen odemokratisk. Vi har i alla år accepterat ett kommunistiskt parti, trots att de med våld vill socialisera landets företag. Även S vill socialisera landets företag, men med mindre våldsamma medel. Ett av skälen till att frysa ut SD är att hänvisa till en bakgrund på yttersta högerkanten. Gräver vi lite i Centerpartiets/Bondeförbundets förflutna kommer samma böjelser upp. En chefredaktör i SDS tyckte på sin tid att barnpornografi skulle vara tillåten. Det krävdes att drottning Silvia tog till orda för att få igenom lagen. Nu tror jag inte – utan att nämna några namn - att Per T Olsson fortfarande tycker att barnporr skall vara tillåten. Jimmie Åkesson har gjort allt för att få bort de högerextrema från partiet. Och det måste vi hålla honom räkning för.
Det internationella samfundet försöker hålla dialogen med stater det inte sympatiserar med. Så måste även Sveriges politiska partier göra.
En stabil borgerlig regering måste ha med SD i en alliansregering. Som alla andra missnöjespartier så måste de ha en fiende och ta väljare från S. Så var det i Berlin på trettiotalet, så var det i DK med Glistrup och så var det när borgerligheten knäckte S i Malmö med hjälp av Skånepartiet. I NO och i DK har man respekterat de demokratiska spelreglerna. Men icke i SE.