Vi tränger ihop under markisen vid caféet
Åskskuren överraskar oss
Syrendoft blandas med ångan från våra kläder
Och nervösa skratt då vi alla är så tätt intill främlingar

Jag dröjer mig kvar
På grusgången finns tre perfekta pölar
de återger husstenarna utan att blinka
Mellan dem vandrar duvor och smakar på vad regnet förde med sig