ska jag leva i hundra knyck

för att glömma risken

för att sjappa från allt betryck

och må fina fisken?

ska min glädje slås sönder jämt

kvävas när den delas?

ska jag leva i hundra knyck

för att kunna helas?

ska jag slåss stenhårt för min frihet

eller låta Dig slåss för mig?

ska jag få hänföras av livet

som har förkroppsligats av Dig?

ska jag planera en hisklig hämnd

på nästan allt och alla?

ingen glömd och ingen nämnd

söndrade de falla

bästa hämnden är nog trots allt

att inte vara en vara

låta konsten ta gestalt

utan krut att spara

må jag leva så långt det går

på denna frusna jorden

kanske är det mitt sista år

men jag har alltid orden

jag är beväpnad och kreativ

en skapelse som brinner

så länge det finns liv i mig

så länge som jag hinner

LARZ GUSTAFSSON 10/9 2018