Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Feghet


Feghet

din feghet äcklar mig


Gör du samma mot mig som mot henne


...är du så oärlig? 


Jag  anar redan vad du kommer göra


allt så du kommer lindrigare undan


du låter tiden gå för du är för feg att avsluta


du låter sakerna vara kvar. 


 


Jag fungerar inte så. Morgondagen är min,


tiden är för kort för att du skall få krossa mig mer.


Jag får ta över smärtan och jag gör det för att komma vidare


 


jag är trött på att vara stark


jag ör trött på att alltid förstå mer


vara mer förstående, ta hänsyn 


resoektera andra för att de är svagare,


så jag tar smällen fast jag själv är drabbad


 


Nu gråter du? Du? Nu sörjer du? Du? 


För ditt egna val som att det var mitt val. 


Det valet jag tar, det är att gå vidare givet ditt beslut. 


Det du anser vara rätt, ändå gråter du högt i skyn. 


Förvivlad för vadå?  


Det var inte jag som valde det men mitt val är att ta vara på tiden,


dagarna och vända helvettes smärtan du gett mig till lycka


För någon gång, någonstans i livet


förtjänar jag mer av en som säger sig älska mig


 


Du låter det vara kvar för att du är för feg,


 för feg att bryta upp


precis som du gjorde med henne,


håller hoppet och lågan uppe


så att du själv kan få vidare först och vara klar


skriver små meningslösa hjärtan utan äkta kärlek i


ush tvi spek och spä för din krumma rygg


tro mig, jag har gråtit floder


vänt ut och in på min kropp i


total sorg över att förlora dig.


Inser nu att du låter mig ta hand om det hela 


inte konstigt hon reagerat som hon gjort


så många år som jag inte förstod?


så många år som du säkert inte sade sanningen


så många år jag överhuvudtaget  inte ens visste 


hur du förde oss båda i en lögn tunnel


du förde henne bakom ljuset


liksom du gjorde med mig


jag förtjänar inte ditt svek


jag förtjänade ärlighet


ärlighet, trygghet  och villkorslös kärlek. 


 


Jag älskar och älskade dig outtröttligt varje dag


Dim kropp vars kyssar är en förförande dom


ditt intellekt vars sinne är slugt som en giftig orm. 


 


För någon gång


någonstans i livet


förtjänar jag mer


....av någon som säger sig älska mig.






 

2018

oktober (1)
april (1)

2012

juli (1)



Fri vers (Fri form) av Songbird VIP
Läst 273 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2018-10-13 11:13



Bookmark and Share


  Ronny Berk
En text som väl förmedlar känslan av livs vara och kunna, tänker på ...
2018-10-14

  Peter Stjerngrim VIP
Kramar om
2018-10-13
  > Nästa text
< Föregående

Songbird
Songbird VIP