När tåget stannar kliver jag av
känner att resan gick för fort
jag tappade min själ på vägen

Sätter mig på en bänk i stationen för att hinna ikapp mig själv,
väntar på nästa tåg som skall föra mig vidare

En man med kedja runt halsen med någon slags symbol
sätter sig på bänken bredvid
Han verkar bekant, har jag sett honom förut?
nu kommer jag i håg, han steg på tåget samtidigt som mig

Jag vänder mig mot honom, varför steg ni av här
frågar jag , han tittar forskande på mig,
jag är med dig säger han

En rysning gick genom min kropp, vad menar han?
Ett ljud hörs, ett nytt tåg kommer in på stationen
jag skyndar mig att stiga på, vart tåget går spelar ingen roll,
jag spanar mot bänken, jo han sitter kvar, skönt
han skall väl med något annat tåg.

Sätter mig ner på en ledig plats, frågar mannen i sätet bredvid,
förlåt men vart går detta tåg, jag hann inte titta
utan hoppade bara på.
Hoppade bara på, sade han, det skulle jag aldrig gjort

Tittar mig omkring, vagnen är halvfull,
människorna verkar vara försjunkna i sig själva,
längre fram är det någon
som får hjälp av en sjuksköterska

Plötsligt saktar tåget in, tittar ut genom fönstren,
bara mörk skog på bägge sidor ,
tittar bakåt i vagnen, plötsligt ser
jag mannen på bänken ,
drar mig sakta in i nästa vagn
jag måste hoppa av? tåget står nästan still,
går fram till dörren rycker och sliter,
men den är låst.