Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
när jobb blir så mycket mer personligt än tillåtet


änglabarn

Varje ådra på din hand
vittnar om åldrande dagar.
Dina ögon är betäckt av en dimmig slöja
som har sett livet.

Dina insjunkna kinder
under min barnahand
ger mig styrka
för dagen.

Ditt huvud
mot min axel
Jag tröstar dig.
Tröstar dig med ungdomshjärta.

Dina hesa andetag når mitt öra.
Och jag lyssnar spännt
efter nästa kamp
att fånga luften omkring oss.

Vi sitter stilla.
Du har stannat tiden
med din närvaro.
Tiden som jag alltid
kommer att ha flåsandes
i nacken.


\"Håll mig i handen, kära du.
Jag blir så rädd när jag
är ensam.\"

Jag är här.
Jag är här!
Jag lämnar dig inte ikväll.
Natten förde dig med sig till drömmarna.
Jag är vid din sida i morgon
när du vaknar

Så nära hjärtat
men ändå
så långt bort.
Jag kan inte lämna dig nu.
Jag kan inte lämna dig så här.


Du, barn av självaste livet




Fri vers av Terese
Läst 315 gånger
Publicerad 2006-06-29 06:48



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Terese
Terese