Du med din ömhet underbar
En varm vind genom mitt hjärta
Du häver min svartaste smärta
Min sjukdom väckte krigaren i dig
Min allra värsta demon skrek nej
I min själ rådde en skrikande natt
Jag försökte i halmstrået få fatt
Din hand ned i mitt djupa fördärv
Jag blev tvungen att vara djärv
Min identitet låg i en koma djup
Mitt förstånd föll ned för ett stup
Med kärlek och sanning kopiöst
Min själ du såg till att få förlöst
Jag låg som en katt i din famn
I kärlek viskade du mitt namn
En psykos är en vaken mardröm
Man är ingen, döv, blind och stum
Halva mitt besynnerliga liv var olevt
Mitt livsbygge ett svajigt kaos skevt
Två gånger höll jag på att ta mitt liv
En gång tabletter, den andra med kniv
Du förbarmade dig över mig i min nöd
När jag låg i en kall öken näst intill död
Att jag alla mina trauman förträngde
Var det som mitt psyke sprängde
Du med din ömhet underbar
Hos mig du stannade kvar
En varm vind genom mitt hjärta
Du häver min svartaste smärta.