Jag tänkte
på dina bomullsgardiner
i vinden
fast snön föll
och nordan rasade
så många morgnar
under de tjocka bolstren
värmde jag dig
rymde jag all din kyla

jag tänkte
på dina torkade rosor
med frostig krona
så många gånger
trodde jag på sommaren
du lovade komma
bara en enda till
sa dina änglar då
under takåsarna i stan

så reste jag
för kärleken tärde och slet
såren jag sökte läka
kölden likaså
min sommar kom ändå
och din på något sätt
fast utan blommor
i ditt hår
det var så det måste bli

jag såg dem åter idag
dina frusna gardiner
mellan natt och dag
i vinden från norr
din tunna kropp
i flor och rosenblad
ensam med alla såren
och inga änglar kom
det var så det måste bli

jag tänkte
att jag ändå
höll din dröm vid liv
eller var den bara min
den där långa vintern
om sommaren som kom
och hoppas du ser grönskan
nånstans där du är
under takåsarna i stan

FL-20