Litet av varje
(vissa texter är,
från någon av mina mobiler,
anteckningar i farten)


(Ett)
Det var ännu tidigt den dagen. En spindel med långa ben sågs klättra uppför någonting av trä. Kanske en lagerhylla, från något numera obeträtt varuhus eller en byrå från en loppis anordnad av Scoutkåren på annan ort. Den som såg insekten med någon möda söka sig på äventyret att klättra, greps av vrede, som plötsligt och oväntat uppflammande. Denna vrede kom personen ifråga att bli sugen på ett glas kallt. (Inledningen till en sådan där kanske aldrig skriven novell)

(Två)
Du, vilken låter rädslans tyranni få regera,
är nog redan som 'ute på hal is'.

(Tre)
Då du blir 'tillräckligt gammal',
kommer du kanske på dig själv med att tänka
'Skall jag göra det?'
Och så något senare.
'Har jag gjort det?'

Såväl den första som den andra frågan
är möjligen tillräcklig för att så tvivel.

Även om du hade ett vittne,
kan du fråga det för att få ett svar?

Eller står du där tänkt ensam,
i din strävan att söka
förstå dig själv?

(Fyra)
Det går ju att äga en loppcirkus,
men går det att dressera en spindel?

(Fem)
Igår skrattade jag
så bordsbenen vek sig.

Idag vill jag bara gråta,
torka tårar med bordets duk.

(Sju)
Para no id
står nog för 'utan identitet'
ej möjlig att så identifiera.

(Åtta)
Att vara uttråkad,
är det en sorts mättnad?

Samtidigt väl en sorts hunger,
efter något som kan ersätta tristess
med underhållning?

Som i sin tur skapar en sorts stress,
självförakt, som utmynnar i
att vara eller bli upp-hetsad?

Vilket i sig utmynnar i tre vägval.
A. B. C.
Melankoli, våldstendenser, självdestruktion.

Behov av isolering,
vilket är ett uttryck för själslig vila.

Det vill säga en sorts mental hygien.
Av eget val eller inte.

(Nio)
((Texten kunde inte hjälpa att den blev
en smula inspirerad av Rita Brunner.))

Det 'r nog aldrig för sent
att (vilja) bli en smula äldre.

(10)
((Texten är farligt inspirerad
av något 'Silverstripe skrivit))

Har du varit borta,
det har jag inte märkt,
men jag lovar att bättra mig...

(Elva)
Henry (eller Jeanette)
tröstar sig stundom med
att även om ingen skulle komma
att läsa vad han skrivit.

Så har han ändå skrivit
och det var just i
den som rätta känslan av
'Texter till tröst'

(Tolv)
Det litet märkliga med en del fåglar,
insekter och även djur
'på fyra ben går den'
(rad ur en sång)

att de kan tänka sig umgänge
med någon som är 'av samma sort',
de har ju ändå små hjärnor,
liten utsikt att se sig själva.
(Undantag, sjöfågeln i lugna vatten)

(Fjorton)
((poeten stenhur inspirerade))

Det finns få instrument att traktera
i envar insekts tillvaro.
En stekel får sällan tid att steka födan,
före den förtärs.