breder ut sig som en pälskudde bredvid mig, när jag sitter framför lappen. Två runda guldspräckliga ögon stirrar intensivt. fröken har ankrat ovanpå mina papper,vägrar finna sig i att bli negligerad, smälter av hennes kurrande. dessutom ser jag att hon behöver få pälsen
omskött. en mjuk hårboll fyller snart handen. hon spinner belåtet över att bli ompysslad. katter fäller vinterpälsen, den tunna kostymen räcker, när det blir varmare
dagen idag betyder mycket, det gör de väl alla. varje dag är speciell, full av möjligheter om vi ser dem
samvetet drabbar envar, eller gör det inte, vilket samhälle får vi då, rovdjur som attackerar sin granne av hunger

naken framför domaren hudlös
vad ska värma oss där vid domslutet
glömskans päls en själapäls och vingar
för att lyfta oss ur mörkret
mot stjärnorna
då faller ridån
domarens spegelbild
vår egen

är tiden ur led i dag varför känner inte
alla igen spegelbilden