Jag lyfter mitt ansikte mot oändligheten
skådar dess outgrundliga epos
formas av dess djup och avgrund
söker mig till en sanning som inte finns
tankarna skingras av verkligheten

Vem är jag
varför finns jag här
eller finns jag inte
utan bara är en förnimmelse
eller sandkorn i Sahara
en doft av ingenting
en förgänglighetens barn
Mitt öde är ett oskrivet blad
en vindpust av tankar som förgås.