eftersmak
det är kallt och blåser idag
jag stod stelfrusen medan stora mörka vågor
slog på ett litet stormigt hav
har inte simmat på ett tag för jag
undviker varenda vattendrag
en vecka, två, och ibland bara en dag
mellan stunderna jag känner att
det nog aldrig riktigt var
så jag hämtar hem bekräftelse med taxi hem från stan
låtsas intresseras i alla fall ett litet tag
men emellanåt så brinner det
som svavel
som butan
som att jag lite naivt tror att
“allting kommer att bli bra”
som att jag sitter i nån jävla park
hög på MDMA
burspråk på betongfasad
glas och mattsvarta tak
som att jag krossar en vas
som att din knutna näve träffar min kind
alldeles för rakt
som att jag hugger tag
som att du står lutad över mig
och din blick lyser av hat
så jag slogs utav
hur oroligt det alltid var
jag blev likgiltig alldeles på nytt och
du saknar kraft i dina slag
är det verkligen allt du har
fräste du och väste jag
hur tryggt vi låg intill varandra
fast främst på nätterna såklart
jag kan inte bestämma mig för vilken
slutsats jag vill dra
men det blev ensamt på den rangliga piedestal
jag placerades på toppen av
men jag varken bönade eller bad
fick tillbaka ditt nyckelpar
lämnad kvar med bitter eftersmak
it’s supposed to be all different
but i’m indifferent to all