Redan medlem?
Logga in
Ett öde MelankolienNu är stormen still Dina ögon hemsöker stilla alla hörn Min bleka panna är dränkt av ångest kring prunkande vår Melankolin har sjunkit ner från himlen in i det våta gräset Jag känner din hand... Känner din törst drick varsågod drick ur mina ögons svarta djup. Snart förtöjer vemodet till smak av liv, det vi väntar på när färg kommer på De sjunger mjukt Visslar från sin kant Och mina svalors toppar kvittrar högt mot skyn Du söker och jag finns här Min livs demon poesi
...är det och vi ödet? |
Nästa text
Föregående Songbird |