kunde höra våra skratt på min uteplats
och vinden i trädgården
kunde höra barnen springa på stigen
det du aldrig fick höra
du skulle älskat dem alla
aldrig kunde jag tro vad monstret gjorde
bältad skar skuren tråden av
ljuset nästan slocknad

aldrig kunde jag tro grymhet fanns
en gång ville jag tro, men den dog
efter jag bredde ut korten
och allt för en ohelig sak
himlen finns inte runt hörnet
Det är vi själva som måste bygga upp den

Förstår det finns ångest för ensamhet här
själv väljer jag ensamhet
än ovänskap

tvåsamhet är vackert om vänskap och kärlek
går hand i hand
förstår inte människor det finns inget skrämmande
i ensamhet
påtvingad tvåsamhet däremot kan bli skrämmande
när två människor inte älskar varandra, det kan
lätt bli förakt hat psykiskt fysisk misshandel
med långvarig sår hos den ena eller båda
parterna.