reser sig guden i smala, solbrynta spjut
slösande majskolvar, händer för hans otal armar
svart föda i livets underjordiska flod
där allt begynner för människan och allt upphör
där plundrar ingen andras kornbodar
de fattiga är anspråkslösa
att äga är rikt. Därför kallas de som äger rika
det är de som äger land
för att kunna äta utan tårar

här ser du alltså detta land
vykortet kolorerat i bjärta färger
där ett leksakståg far förbi i skymningen
fullastat med små soldater
som är riktiga fast det verkar otroligt

adress: poste restante

är det så människan har blivit bortskämd trots pandemi
hur är det möjligt, måste ett krig till
före vi tänker på, de finns de som har det värre ändå
att återge röster skriva till största delen under förtryck
eller mitt uppe i kampen mot förtryck i länder som
Centralamerika, historiskt splittrade och utsatta för hotet
från diktatur.