KÖR (folksamlingen på gatan)
Snart smäller det, killar
En vrede så vrång
som den Vilde Bill äger
blir aldrig lång
Nej, hellre han bryter
i trasor vår eter
Se blott hur han kokar
vet knappt vad han heter!

VILDE BILL (mot folkmassan)
Gott folk, kliv nu undan
jag ber er, ge plats
ty detta är visst inget
nöjespalats
Det är blott en kulmen
på rivalitet
två karlar emellan
samt en nedrighet

VILDE BILL (mot Davis)
Om bättre de backar
och likadant gör du
vid liv skall du lämna
men annars, så dör du
Dave Tutt, du har prövat mig
långt över gränsen
för vad jag kan tillåta
Ta konsekvensen!

DAVIS
Ja, stå där och gaffla
din skrävlande nickbock!
Mig skrämmer alls inte
det namnet Bill Hickok!
Mer tickande låter det
än denna klocka
Liksom på rutin går den
så man får bocka

Elakt skrattande håller Davis upp fickuret och visar det för folksamlingen, som nu backar ett steg.

VILDE BILL
Så fräck är du, usling
din ära blir spe
när vägdamm du andas in
skall du få se
Det är blott en klocka
ett sött litet ur
Jag saknar det mindre
än spelarens tur

Stå kvar där och blekna
och kom nu ihåg det:
Du kunde ha levat
men för dig ej låg det
Du vann i ett hederligt
långparti poker
Snart ligger du skördad som
korn från en åker

KÖR
För gudarna, Davis
det är inte värt
att strida mot honom för
det han har kärt
och du, Hickok, borde
väl hellre förlåta
den rusiges sätt att
med fickuret ståta

VILDE BILL
Jag sade: Kliv undan!
Jag sade: Ge plats!

DAVIS
De backat har tillräckligt
nu tar vi sats!

Davis och Vilde Bill lyfter samtidigt varsin pistol och siktar mot varandra.

VILDE BILL (Tal, kraftfullt)
Pang!
DAVIS (Något fördröjt)
Pang!

Davis missar, troligen pga att han redan är träffad när skottet går av, och faller efter några stapplande steg i backen. Vilde Bill vänder sig hotfullt mot folksamlingen.

VILDE BILL
Vill någon mer smaka
på blodpudding, så
den önskningen kan jag nog
tillmötesgå
Ni kan också välja
att lära er hut
så sparar ni magen från
kulor och krut

KÖR
Vi svär på att aldrig
dig störa med tal
som ljuger om händelsen
Vägen låg kal
En väg för en kula
går rak som en heder
när puffran väl lyfts ur
sitt hölster av läder.

Folksamlingen skingras, mer eller mindre huller om buller. När någon precis därefter knackar Vilde Bill på axeln snor denne blixtsnabbt runt, redo att skjuta igen. Men det är bara begravningsentreprenören som har anlänt. På nytt sänker Vilde Bill pistolen i hölstret.



30/8 2021