Det liv jag skulle ha levtMitt liv började så bra och världens hjärta var öppet och snällt. Sen var det som att ett argt tåg kom och helt sonika körde över mig och pappa orkade inte leva längre och mamma blev så konstig, ja allt blev skumt på något sätt och själv så kände jag mig som en gammal bortglömd SAAB på en bilskrot och allt hade förvandlats till en surrealistisk ändlös natt i en helt annan dimension inne i mitt härjade huvud och det var då ungefär som jag blev så där hiskeligt psykiskt sjuk och världen stirrade på mig med sin godtyckliga blick och ingen fattade någonting och inte jag heller och jag ville bara försvinna och dö och det var väl ungefär då som mitt liv slutade att existera för jag var inför en chockad och högst förvirrad och skuldmedveten omgivning en ingen samt ett ingenting som gick omkring hjälplös och inte fanns till ty i en schizofren psykos råder en maximalt omänsklig terror. Och nu 35 år senare så mår jag hyfsat skapligt bra men jag har börjat att begripa och förstå samt unse att jag tyvärr missade några decennier av det dyrbara och sällsynta livet. Den enda riktigt sanna friheten finner varje människa blott i den underbara ensamheten för det finns ingen annan väg som leder framåt och hemåt och till en integritet som är villig att dansa naken i månskenet.
Fri vers
av
Johan Bergstjärna
Läst 97 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2021-10-17 02:07
|
Nästa text
Föregående Johan Bergstjärna |