har tänt eld på himlen

med sin andedräkt

vi skakar vår fjäderdräkt

och då solfingrar oss torkar

 lyfter vi befriade, svävar som måsar

glider på vindarna

Där är ljuset ett sätt att leva

ibland det största berget att bestiga

att lämna sin egen värld

vi landar där, då fattigdomen tynger oss

så vi inte förmår att lyfta

önskar dig en bra dag klokuggla